Bildläraren

Nu har vi haft påsklov och fått vila. Välbehövligt. Verkligen välbehövligt. Många raljerar över lärarnas lov, men många vet inte att vi jobbar in dessa lov och att vi har det väldigt hektiskt mellan dem. Många gånger önskar man fler timmar på dygnet om man ska hinna med allt. Nej… man hinner inte med allt och det är väldigt frustrerande.

Själv blev jag också konvalescent på min ledighet. Jag har redan ett handikapp (väntar på ny knäled) som gör att jag inte är så rörlig, men det tillstötte även en menisk- och senskada i mitt friska ben, som gjorde att jag blev sittande i ett soffhörn hela påskhelgen. Man ska ta vara på sådana tillfällen. Tid för reflektion! Först tömde jag huvudet på alla måsten som inte hunnits. Det tog en stund ska jag säga. Sedan kom det nya spår.

Jag är med i olika Facebookgrupper som tangerar mitt yrkesliv: Bildlärargrupper, IT-pedagogiska grupper, slöjdgrupper, The big five, Engelska, Specialpedagogik m.m. En rik källa till input.

I en bildlärargrupp ställde en person frågan: ”Jag är intresserad av normkritik i bildämnet och undrar om det finns några lärare som på något vis tar in normkritik i undervisningen och kan tänka sig att prata med mig om det? Om hör gärna av er! Jag har själv arbetat som bildlärare, nu doktorerar jag vid Umeå universitet och ska titta på bildämnet.” 

Oj, tänkt jag… normkritisk undervisning… har jag det? En liten stund blev jag alldeles ställd, tills jag insåg att min undervisning i alla högsta grad är normkritisk. Det är bara det att jag inte har kollegor att prata med, så jag har tappat orden! Hemska tanke… Alltså hur kan man vara i en lärande organisation, men inte själv ha tillgång till utveckling och lärande i sin yrkesprofession?

Jo, det handlar om att man som bildlärare är en ensam ö på varje skola. Är inte skolan tillräckligt stor, finns ingen fler av ens sort. Har kommunen sedan inte en fungerande struktur i fortbildning och kollegialt utbyte och man dessutom jobbar i glesbygd… Ja, du förstår ju. Det finns INGEN att samtala med. Därför är de här Facebookgupperna så värdefulla. Trots det… jag börjar att tappa språket!

Jo, jag är normkritisk hela tiden och det är så integrerat i hela min person, att jag inte tänker på det längre. Nu fick jag ju mig en tankeställare; vad är de mer som jag inte har ord på, som jag bara gör, som bara jag vet, som bara…? Jag är en ensam ö och jag har inget kollegialt utbyte i mitt eget ämne. Nu är det inte så att jag är fysiskt ensam. Jag har fantastiska kollegor, men i mitt eget ämne har jag inte haft fortbildning sedan… 2005 då jag gick en helgkurs i filmredigering. Min förra arbetsgivare stöttade till viss del ämneslärargrupperingar, men min nuvarande… Hallå? Hallå-å?

Jag har inget svar till mig själv hur jag ska lösa det här dilemmat…

Har du något tips?

 

Annonser

Om Bild&IT-Lie

Bildlärare och IT-pedagog
Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Bildläraren

  1. Birgit Romuld Söderberg skriver:

    Kolla om det finns fortbildningskurser, och fråga din rektor om du får gå! Värt ett försök!

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s