Good enough?

När jag var ung tänkte jag mycket på hur jag kunde förbättra mig yrkesmässigt. Nyfiken, energirik och driftig. Den här driften, sedermera i kombination med en dålig arbetsmiljö gjorde att jag till slut gick i väggen vid årsskiftet 1999/2000. Jag var då 38 år. När jag förlorat förmågan till koncentration så till den milda grad att jag inte längre kunde läsa, valde jag att fokusera på hur jag kunde bli bättre på… att vara människa. Det var en lärorik tid. Fylld med svackor och ångest över att inte ”vara med” intellektuellt, men definitivt lärorikt… Jag blev också en bättre människa, tycker jag. (En massa år senare blev jag också frisk från hjärnstressen.)

Jag har alltså inte reflekterat så mycket över vad jag kan, utan mer på hur jag ska kunna bli bättre. I ett lunchsamtal med en fd kollega uttryckte jag 2002 att jag ville förkovra mig på området Bilden som språk och sedermera hålla workshops för vuxna. Men det där kan du ju redan, utbrast hon och påminde mig om de där kurserna jag hade gått i början på 90-talet. Ja, visst ja… dom hade jag ju gått, ja… Det blev ändå en grundkurs på distans i bildterapi. Jag ville ju som sagt var bli bättre.

Här om veckan träffade jag en fd chef som förhörde sig om vad jag sysslade med nu för tiden. Aha, slöjd också. Jag sa att jag väl aldrig hade tänkt att jag skulle jobba som lärare i textilslöjd, men när behörigheten inte finns och… ”Men du har väl tangerat textilt arbete i ditt konstnärskap?” frågade han… Eh.. jo.. ja, det har jag ju…alltså jag gick ju också en textil utbildning när jag gick gymnasiet…  ”Ja, men då så!”

Alltså…eh… jaha? Just ja!

Då hade jag just förvånats över att elever jag mött som IT-pedagog och bildpedagog med projektet ”Bilden som språk” kastade sig runt halsen när jag hälsade på, så här 7 månader efter att jag slutat. Men kommer de fortfarande ihåg mig?! ”Men Lie…” sa en fd arbetskamrat. ”Det är väl klart!” Ja, kanske det. Små intima möten kring blogginlägg och bildterapeutiskt förhållningssätt i bildgrupper om 4… ja, kanske man kommer ihåg den tanten…?

Jag vet inte varför det här så här. Tidens tand när jag växte upp på 60-talet? ”Du ska inte tro att du är något”? Ja, jag vet inte alls, men jag behöver … tror jag måste bli bättre på… 😉 hehe …att stanna upp, minnas och reflektera! Njuta lite grand av frukterna av mina ansträngningar.

Good enough? May be…? 🙂 

Martin Almgren säger det så här:

 

.

 

 

 

Annonser

Om Bild&IT-Lie

Bildlärare och IT-pedagog
Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s