Jag har rensat bland mina dokument (en riktigt grovrensning eftersom jag nu byter arbetsplats) och när man gör sånt, så hittar man ofta små guldkorn. Förutom en massa tips på nolltoleransarbete, övningar och lektioner hittade jag också utvärderingen på personalkursen i Bilden som språk – ”Må bra måleri” som jag hade med lärarna på skolan.
Det känns bra att läsa den, eftersom det inte blev något mer av det där. Jag körde personalkursen och sedan projektet med 2:orna, vilket alla inblandade tyckte föll mycket väl ut. Sedan blev det ingen fortsättning. Det är nära till hands att få för sig, att det inte var tillräckligt bra, när sanningen ofta är något helt annat. Vad det berodde på i detta fallet har jag ingen aning om, även om jag har mina misstankar. Nåväl jag slutar ju nu och att då hitta kvittot på att det faktiskt VAR bra. Det känns jättebra.
Här är den 🙂
Innehåll:
-Kort introduktion om bilden och andra uttrycksformers betydelse för barns emotionella och språkliga utveckling, samt det pågående måleriet i åk 2.
-Betydelsen av hur vi närmar oss barnens uttryckssätt, vilket förhållningssätt vi har och vilka spår vi sätter medvetet och omedvetet.
-Att feed back till barn i skapandeprocess (bild, musik, författande) som innehåller värderingar, stör skapandeprocessen och t.o.m. kan stoppa barnets uttrycksförmåga, även om kritiken är positiv.
-Att ett bra sätt att kommunicera med barn i skapandeprocess, är med öppna frågor och intresse för innehållet, mer än för resultat och yttre form.
-Prova på att efter avslappning till musik, gå in i eget skapande i stort format. Analysera egna och andras bilder, med ett tillåtande förhållningssätt utan värderingar.
…………………………………………….
Utvärdering – 5/11 2014
1. Vad tyckte du om
Kurstillfällets längd (1½tim):
– Lagom (om man känner varandra, annars kan man behöva mer tid)
– Det var bra, men jag hade gärna målat längre.
Gruppens storlek:
– Perfekt med få personer, då man ska göra bildanalys och reflektera
– Inte mer än 5 bör det vara
– Med elever är 4 st är lagom. Vuxna kan man vara några till.
– Den var bra, man orkade lyssna intresserat på alla. Det kändes tryggt.
2. Vad fick du med dig personligen?.
– En tankeställare om hur vi bemöter elever och varandras arbete.
– En påminnelse om vad jag själv tyckte om detta när jag gick i skola och hur kul jag fortfarande tycker att det är.
– Avslappning och skapande blev bildterapi för mig.
– Jag fick med mig ett annat synsätt att prata om bilder, utan att lägga värderingen i utseendet. Tål att träna mer på.
3. Vad fick du med dig yrkesmässigt?
-Jag ska tänka mer på att ställa öppna frågor och intresse för innehållet vid kommunikation med eleven.
– Pedagogiska redskap, hur jag ska kommunicera med barn i en skapandeprocess. Alltid tänka på förhållningssätt och hur det påverkar eleverna.
– En tankeställare om hur vi möter elever och deras arbete.
– Jag fick med mig ett annat synsätt att prata om bilder, utan att lägga värderingen i utseendet. Man tror att man inte bedömer men ordet ”fin, bra” ligger långt fram på tungan ändå.
4. Har du nytta av detta i ditt arbete som pedagog?
– Ja, genom att eleverna får en chans att uttrycka sig genom egna ord. Inte bara rätt/fel och bra/dåligt.
– Ja och förhoppningsvis att man skulle kunna ha det i mindre grupper.
– Jag tänker att detta kan jag använda på idrotten i moment som rörelse och musik.
– Det tror jag absolut att jag kommer att ha.
5. Eventuell egen reflektion:
– Jag gör gärna om det här igen, då kroppen behöver tillfällen att koppla av och landa.
– Att få göra detta i liten grupp, bygger även upp för djupare relationer och mer privata relationer där man lämnar ut sig själv.
– Inspirerande! Vi borde ha fler tillfällen att lära av varandra.
– Kände mig väldigt avslappnad och tillfreds efter. kanske p.g.a. gruppens storlek, stämning och tryggheten tillsammans med andra.
.
lieorrmalm 